Slutspurt...

Det känns som allt börjar om.
Vart tog nu det här året egentligen vägen?
Gymnasiestart och konfirmationer till höger och vänster, femtonåringar och sextonåringar och herregud, är mina småttingar verkligen så stora?

Två dagar kvar av det här året, det är verkligen jättekonstigt.
Och det är hemskt besvärligt att vara lediga så länge. Har sagt det förut, säger det igen: Jag avskyr att vara ledig så här länge!
Jag gillar rutiner, när familjen är ledig mer än en helg i taget så händer så mycket på nätterna...
Det är ingen som går och lägger sig, ingen går upp på morgonen
(det orkar man inte när man är vaken hela natten...) och ingen gör något särskilt på dagarna heller.
Jag har tvingat till mig en daglig promenad, med början igår.
Det var kallt men klart och massor med gnäll.
Bildbevis:

Gillar det där frostiga, det är nästan som snö.

Eftersom det är så himla blöt i marken så har det blivit is på den lilla pölen som bara brukar vara en lite våt fläck.

Det gick nästan att gå tvärs över, dotter försökte men blev bryskt inhotad/motad till kanten när det började knaka i isen...
Skönt att komma ut en sväng ändå och ännu skönare att komma in igen efteråt, såg att Amaryllisen slagit ut och dom är så vackra när dom blommar, eller hur?

Nu ser jag att solen tittat fram igen, dags att köra upp dagens "promenadfrivillig" så att man kommer ut i dag med. Gillar inte att gå själv nämligen...
Ha en strålande dag därute!!

Hörs// Marie