(så här såg det ut i fredags kväll, )
Som sagt, ibland bara händer det. Skåpen lossnar efter nästan 20 år... Man tror att man ska bli blåst på sommarvilan och att porslinet ska bli stående över hela köket på obestämd tid...
Men ibland så bara går det undan... Med ont i axlar och rygg och av bara farten satte sambon igång och laga det skåpet som lossnade, byta ut det mot det skåpet som satt brevid, eftersom skåpet som satt på kanten liksom naturligt får med belastning. På ganska exakt 24 timmar var skåpen fixade och bilen packand och familjen på väg ner till Öland... Pust och puh. . . Bara mamman och djuren kvar i skogen. SÅÅÅ skönt!!
Äntligen!
I dag har jag putsat alla skåpluckorna, det är vitrinskåp med glas åt båda hållen så det var totalt 12 glasluckor att putsa, det tog sin tid och det var hett som i h...
Man får sin belöning när det är klart och i plockat i skåpen igen. Imorgon förmodligen, tänker att det ska få torka en dag till innan allt kommer på plats.
Jaa, någon kanske undrar varför jag inte åker med? Jo det är ganska enkelt faktiskt. Jag behöver vara själv. Jag mår bra av det. Jag tycker inte om att åka 6 timmar med djur och ungar och hela baletten för en veckas vistelse på ställe där jag inte mår bra. Då stannar jag hemma. Jag/vi har märkt att det dessutom är väldigt nyttigt att barnen (ungdommarna) måste vända sig till pappa, istället för att slentrianmässigt fråga mmaaammmaaa. . .
Vi mår nog ganska bra av det allahopa. Och djuren slipper åka sina små lådor och får vara hemma och skutta runt som vanligt. Det är en frihet att kunna välja.
Egon väljer sin egen sommarstuga och blir jättesur när han måste gå in på kvällen...
Det här är min värld, i skogen, här trivs jag allra bäst.
Ha en skön kväll // M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar